Sitter här i min soffa, har fördrivit tiden med att sova, väntar, väntar, vet egentligen inte på vad, på många olika saker.

Eller kanske bara ett leende, ett skratt

Väntar på att hjärnan ska börja fungera och säga till mig hur jag ska göra, hur jag ska säga och hur jag ska bete mig.. Men vet jag egentligen inte de?

Men hjärtat säger något annat! denna kontrast gör mig galen! Ett inre kaos!

....

Väntar på.. ja va väntar jag på? eller är det bara hoppet, sitter jag egentligen här och hoppas?

Två ord, en uppmaning!

Så korkad jag är!

Är livrädd för helgen, tror, känner det på mig.. Vill inte vara här!

Väntar kanske på att någon ska rädda mig från den...

Hahah

Så patetiskt..