För 19 år sen dog vår pappa. 

Jag kommer inte berätta mer om de för er, för de är mina, våra minnen. Men även fast det är 19 år sen så är de fortfarande många...

Och även fast jag levt största delen av mitt liv utan honom så saknar jag honom ändå, tänker fortfarande väldigt ofta på honom och ibland somnar jag gråtande för saknaden är för stor.

För man slutar aldrig att sakna och tänka på sin förälder, hur länge det än vart borta.

Men jag är glad över att jag har tron att han finns hos oss, hos mig, mina systrar och min mamma, han är vår skyddsängel och han hjälper oss att vi lever vidare, vet att vi älskar varandra och mår bra.

De nätterna då jag gråter ligger bredvid mig och kramar om mig och när jag skrattar så skrattar han med mig!

Är väldigt ledsen över att du är borta men är också väldigt glad över att vi har en fantastisk mamma och har hjälpt oss igenom svåra och glada tider!

 

 

Älskar dig min pappa, min ängel!